Långpass och kalas

I morse när jag vaknade var jag för första gången nervös för att springa ett träningspass. Det var nästan så att jag övertalade mig själv om att det skulle bli svårt att klara av det. Men som vanligt när jag väl börjar springa så lättar det och visst det var långt och tufft, framför allt mentalt, men efteråt är det en så grym känsla. Däremot har jag förstått att marathon inte kommer bli lätt bara för att jag har tränat en hel vinter. Dagens pass blev 32 km, i 6.10 min/km-tempo vilket jag är nöjd över.

På eftermiddagen kom mina fina vänner förbi för att fira mig i förskott. Hanna och Emma, mina utlänningar, ni fattades! Förutom de fina tjejerna på bilderna var Mikaela, Elin och Natalie hos mig. Jag är så glad att jag har er allihopa, och ni är alla grymma på vad ni gör!

LottieKnut CamEbba